Kungligheter, författare, konstnärer, musiker, filmare, skådespelare, arkitekter modeskapare och ostexperter i en lång rad.

Ledamöter i Skaraborgs Akademi besöker kronprinsessan Victoria på Stockholm Slott 2004.

Idén att varje år utnämna en Hedersskaraborgare framfördes vid det konstituerande sammanträdet av ledamoten Sören Holmberg. Det har sedan dess blivit Akademins viktigaste manifestation utåt.

Det synliga beviset på värdigheten är en utskuren del från en avgjutning av en av Fröslundasköldarna. Avgjutningen är utförd med en rekonstruerad sköld som förlaga.

De riktiga sköldarna, som lantbrukaren Bert Ivarsson plöjde fram hösten 1985, är lövtunna och består av en mängd fragment. Det praktfulla fyndet gjordes på en plats där Vänern tidigare nådde in på Kållandsö. Sköldarna anses vara från 700-talet före vår tideräknings början.

Plaketten är således en del av en större helhet, där snittet har bestämt formen och slumpen får avgöra vem som får vilken del. Idégivare har varit den tidigare akademiledamoten Cajsa Holmstrand med stöd av maken, skulptören Einar Höste. Cajsa Holmstrand har också stått för utförandet. Avgjutningen och utskärningen har gjorts av Gelbgjuteriet i Skara.

Till 1998 års Hedersskaraborgare utsågs Sixten Bengtsson. Det var ett naturligt val med tanke på hans enastående livsgärning ägnad hembygden. Priset utdelades vid högtidssammankomsten i Varnhems klosterkyrka den 27 november 1999. På den plakett han fick motta står det: ”för att han mer än någon annan spridit glans över det västgötska språket och fångat den skaraborgska karaktären”. Det var ett av hans sista offentliga framträdanden. I sitt tacktal sade han: ”Detta är mitt andliga hem. Här har jag stått tusentals gånger och välkomnat västgötapojkar, rekryter, som glada stormat in i kyrkan, men som snart suttit i andäktig tystnad, när jag berättat om denna trakts märkliga historia.” Det blev en mäktig manifestation för Skaraborgs läns verklige nestor. Sixten Bengtsson avled inte långt efter det att han mottagit utmärkelsen.

1999 års Hedersskaraborgare blev skådespelaren Robert Gustafsson ”för sin blixtrande scenkonst som på ett snillrikt sätt vidareför och fördjupar den skaraborgskahumorn”. Robert Gustafsson är uppvuxen i Skövde.

Eftersom Jan Guillou som få, kanske oavsiktligt, ställt Skaraborg i fokus, var det följdriktigt att han blev 2000 års Hedersskaraborgare. Han blev det ”för att han genom sina tre böcker om Arn satt Skaraborg i blixtbelysning”.

När Akademin utsåg författaren Olof Lagercrantz till Hedersskaraborgare 2001 skedde det liksom i fallet Sixten Bengtsson i elfte timman. Lagercrantz avled den 23 juli 2002. Olof Lagercrantz fick utmärkelsen för att han i sitt författarskap och på annat sätt gjort Skaraborg känt. Han har varit bosatt både söder (Mönarp), och norr om Falköping (Broddetorp). På plaketten står det att han var ”en av 1900-talets skarpaste pennor, både fruktad och älskad”

Sedan dess har en lång rad personer utsetts till Hederskaraborgare, alltifrån Birger jarl till kronprinsessan Victoria, författare, konstnärer, musiker, skådespelare, arkitekter, designer och ostexperter. Vid förra årets Högtidssammankomst blev äntligen den ursprunglige initiativtagare, skulptören Lenny Clarhäll, utnämnd till Hederskaraborgare.