Alla industriländer befinner sig nu i en accelererande teknologisk och industriell utveckling vilken kommer att ställa krav på samhället och medborgarna i form av nya färdigheter och kunskap. Kort sagt det kommer att behöva ske förändringar som påverkar arbetslivet likväl som samhället. Framför allt har detta framförts i samband med den pågående elektrifieringen av inte bara transporter utan även industriell produktion, AI och olika åtgärder för att minska vår klimatpåverkan. Såväl politiker som företrädare för industri och regioner talar om behovet av utbildad arbetskraft till Norrland men behoven finns även i flera delar av Sverige.
Denna utveckling är en central fråga även för universitet och högskolor. Trots att de fått utökade uppdrag inom ingenjörsutbildningarna och tidigare för vårdyrken och lärarutbildning, så kommer behovet av nyutbildade överstiga det antal som examineras. Universitetens och högskolornas struktur och uppdrag från staten är dock inte helt i överensstämmelse med hur det ökade behovet av högutbildade på arbetsmarknaden ska kunna mötas. Ministern med ansvar för den högre utbildningen har inte heller presenterat några förslag på hur högskolor och universitet ska kunna möta både det ökade behovet av nyutbildade och svara upp mot den efterfrågan som överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter, om de anställdas förbättrade möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning, har satt i rullning. Utvecklingen av arbetslivet får till följd att även de som redan har högre utbildning kan behöva utbilda sig ytterligare inom sitt sakområde eller byta inriktning. Utbildning vid universitet eller högskola är inte längre ”once in a life time” utan snarare en fortgående interaktion mellan tidigare studenter och deras lärosäte. Varken universitet eller högskolor har fått hjälp med hur detta ska kunna hanteras. Ytterligare en aspekt som behöver få en lösning är hur nuvarande kompetens och färdigheter ska bedömas hos den som varit verksam på arbetsmarknaden inom ett sakområde men som nu behöver komplettera eller fördjupa sin kunskap. Inte ska väl denne behöva börja en utbildning från grundnivå igen. Kort sagt så behövs en reformering av den högre utbildningen vid våra universitet och högskolor. Modellen att alla studenter är mellan 19 och 25 år är inte längre helt relevant. Kunskap måste kunna komma samhället till del genom möjligheter att studera och bedriva samverkande utbildning och forskning under hela yrkeslivet. Nu behöver utbildningsdepartementet tänka till om hur utvecklingens behov av arbetskraft ska kunna mötas.
Möjligheten till högre utbildning och den kvalité som lärosätena i Västra Götaland uppnått har resulterat i att andelen högutbildade inom industri och näringsliv i FA-regionen Skövde-Skara nu överstiger den nivå som endast uppnåddes av Göteborgs- och Stockholmsregionen för 25 år sedan. Det är en påtaglig utveckling som skett. Denna förändring har även fått stort genomslag på Skövde som stad och Skaraborg. Med framgång följer ökade behov av utbildad personal.
I Västra Götaland finns mycket god tillgång till högskolor och universitet av mycket hög klass såväl vad gäller utbildning som forskning. Med få undantag kan lärosätena i regionen gemensamt erbjuda utbildning och forskning inom alla de områden som övriga Sverige kan tillhandahålla. Därtill har varje universitet och högskola utbytesprogram och samarbeten med lärosäten inte bara i Europa utan över alla kontinenter. Lärosätena i Västra Götaland är även attraktiva för studenter från hela Sverige, Europa och kort sagt hela världen. Distansutbildning är också ett stort inslag som påverkar möjligheterna att förena arbete med studier och att studera långt bort från boende. Skaraborgare behöver därför inte flytta eller åka långt för sin utbildning. Trots detta utbud av utbildning på nära håll har andelen högutbildade Skaraborgare inte nått genomsnittet för Sverige.
Det är angeläget att kommunerna i Skaraborg ser fördelarna av att ha ett så stort utbud av universitet och högskolor i sin närhet och därför stimulerar intresset för fortsatta studier hos ungdomar men även de som nu är i arbete men där det kan vara lämpligt att anamma möjligheten till kompetensutveckling. Livslångt lärande är en möjlighet för den enskilde likaväl som för arbetsmarknaden och Skaraborg. Skaraborg får inte hamna i bakvattnet i den pågående elektrifieringen och digitaliseringen av industrin. Kan det komma studenter och forskare till Högskolan i Skövde från hela världen kan de även komma från Lidköping, Tidaholm och Hjo.
Skribenter:
Madelene Sandström, f.d VD KK-stiftelsen, ledamot Skaraborgs Akademi
Lars Niklasson, f.d rektor Högskolan i Skövde, ledamot Skaraborgs Akademi