Hedersskaraborgare

Idén att varje år utnämna en Hedersskaraborgare framfördes vid det konstituerande sammanträdet av ledamoten Sören Holmberg. Det har sedan dess blivit Akademins viktigaste manifestation utåt.

Det synliga beviset på värdigheten är en utskuren del från en avgjutning av en av Fröslundasköldarna. Avgjutningen är utförd med en rekonstruerad sköld som förlaga.

De riktiga sköldarna, som lantbrukaren Bert Ivarsson plöjde fram hösten 1985, är lövtunna och består av en mängd fragment. Det praktfulla fyndet gjordes på en plats där Vänern tidigare nådde in på Kållandsö. Sköldarna anses vara från 700-talet före vår tideräknings början.

Plaketten är således en del av en större helhet, där snittet har bestämt formen och slumpen får avgöra vem som får vilken del. Idégivare har varit den tidigare akademiledamoten Cajsa Holmstrand med stöd av maken, skulptören Einar Höste. Cajsa Holmstrand har också stått för utförandet. Avgjutningen och utskärningen har gjorts av Gelbgjuteriet i Skara.

Till 1998 års Hedersskaraborgare utsågs Sixten Bengtsson. Det var ett naturligt val med tanke på hans enastående livsgärning ägnad hembygden. Priset utdelades vid högtidssammankomsten i Varnhems klosterkyrka den 27 november 1999. På den plakett han fick motta står det: "för att han mer än någon annan spridit glans över det västgötska språket och fångat den skaraborgska karaktären". Det var ett av hans sista offentliga framträdanden. I sitt tacktal sade han: "Detta är mitt andliga hem. Här har jag stått tusentals gånger och välkomnat västgötapojkar, rekryter, som glada stormat in i kyrkan, men som snart suttit i andäktig tystnad, när jag berättat om denna trakts märkliga historia." Det blev en mäktig manifestation för Skaraborgs läns verklige nestor. Sixten Bengtsson avled inte långt efter det att han mottagit utmärkelsen.

1999 års Hedersskaraborgare blev skådespelaren Robert Gustafsson "för sin blixtrande scenkonst som på ett snillrikt sätt vidareför och fördjupar den skaraborgskahumorn". Robert Gustafsson är uppvuxen i Skövde.

Eftersom Jan Guillou som få, kanske oavsiktligt, ställt Skaraborg i fokus, var det följdriktigt att han blev 2000 års Hedersskaraborgare. Han blev det "för att han genom sina tre böcker om Arn satt Skaraborg i blixtbelysning".

När Akademin utsåg författaren Olof Lagercrantz till Hedersskaraborgare 2001 skedde det liksom i fallet Sixten Bengtsson i elfte timman. Lagercrantz avled den 23 juli 2002. Olof Lagercrantz fick utmärkelsen för att han i sitt författarskap och på annat sätt gjort Skaraborg känt. Han har varit bosatt både söder (Mönarp), och norr om Falköping (Broddetorp). På plaketten står det att han var "en av 1900-talets skarpaste pennor, både fruktad och älskad"

Sedan dess har en lång rad personer utsetts till Hederskaraborgare, alltifrån Birger jarl till kronprinsessan Victoria, författare, konstnärer, musiker, skådespelare, arkitekter, designer och ostexperter. Vid förra årets Högtidssammankomst blev äntligen den ursprunglige initiativtagare, skulptören Lenny Clarhäll, utnämnd till Hederskaraborgare.

  • Hedersskaraborgaren år 2000 Jan Guillou

    Hedersskaraborgaren år 2000 Jan Guillou tillsammans med fd landshövdingen och preses i Skaraborgs Akademi Birger Bäckström.

  • Hedersskaraborgaren år 2003 kronprinsessan Victoria

    Hedersskaraborgaren år 2003 kronprinsessan Victoria tillsammans med fd landshövdingen och preses i Skaraborgs Akademi Birger Bäckström i Forsvik 2004.

  • Ledamöter i Skaraborgs Akademi besöker kronprinsessan Victoria

    Ledamöter i Skaraborgs Akademi besöker kronprinsessan Victoria på Stockholm Slott 2004.

  • Hedersskaraborgare 2017 Lenny Clarhäll

    Akademiledamoten Åsa Brandt presenterar årets Hedersskaraborgare 2017 Lenny Clarhäll.

    Hedersskaraborgare genom åren

    • Hedersskaraborgare 2018

    2018

    Maria Vretemark & Tony Axelsson
    "För att de med arkeologins hjälp har fördjupat Skaraborgs medeltida historia"

    2017

    Lenny Clarhäll
    ”För att han gett nya rymder åt den skaraborgska rymden.”

    2016

    Sivan Johansson
    ”För att hon gjort Skaraborg till ett ostcentrum.”

    2015

    Thomas G:son
    ”För sina texter och sin musik från Skaraborg som erövrat Europa.”

    2014

    Gunilla Pontén
    ”För en europeisk modegärning med ursprung i Skaraborg.”

    2013

    Gert Wingårdh
    ”En skaraborgare på arkitektoniskt språng.”

    2012

    Frans Helmersson
    ”För att han dragit cellostråken från Skaraborg ut i världen.”

    2011

    Carina Burman
    ”För att hon i sin forskning såväl som i fiktion fördjupat bilden av Johan Henric Kellgren.”

    2009

    Erik Andersson
    ”För att han med historiskt engagemang, humor och berättarglädje har levandegjort det skaraborgska i fiktionens värld.”

    2008

    Per Oscarsson
    ”För en livslång, fullödig gärning inom film- och scenkonst i förening med kärlek till den skaraborgska hembygden, manifesterad i över fyrtio års bosättning här.”

    2007

    Lennart Jörälv och Lars-Erik Linnarsson
    ”Till två litterära pôjkar på slätta mellan Vänern och Vättern.”

    2006

    Mustafa Can
    "
    För att han gett livet en högre puls och vidgat gränserna i Skaraborg, både inåt och utåt.”

    2005

    Kristina Lugn
    ”För sin poetiska ordkonst, fylld av humor och svärta med ett stänk av skaraborgskt fullifaneri.”

    2004

    Jörgen Fogelquist
    ”För att han gett Skaraborg en central plats i konsten.”

    2003

    Kronprinsessan Victoria
    ”Till en ambitiös hertiginna av Västergötland som vi gärna ser ofta i Skaraborg.”

    2002

    Birger Jarl och Stefan Jarl
    ”Att de stannat inom länets gränser.”

    2001

    Olof Lagercrantz
    ”En av 1900-talets skarpaste pennor, både fruktad och älskad.”

    2000

    Jan Guillou
    “För att han genom sina tre böcker om Arn satt Skaraborg i blixtbelysning.”

    1999

    Robert Gustafsson
    “För sin blixtrande scenkonst som snillrikt för den skaraborgska humorn vidare.”

    1998

    Sixten Bengtsson
    “För att han mer än någon annan spridit glans över det västgötska språket och fångat den skaraborgska karaktären.”